Moorlads stora galopptävling
Kära dagbok
Idag skulle jag och min kompis Meggie titta på Moorlands årliga galopptävling som väcker stor uppmärksamhet omkring i värden, banan gick från Moorland till Hillcrest. Den innehöll en massa krångliga hinder och vägar som endast eliter kunde passera. Den personen som alla höll på var John Hill som var en framgångsrik trängryttare. Jag och Meggie gick och trängde oss fram i folkmassan för att få en så bra uppsikt över tävlingsbanan som möjligt. Vi ställde oss vid en träbro som deltagarna skulle passera om en stund och väntade på att tävlingen skulle dra igång. Startskottet hördes tydligt trots det långa avståndet mellan moorland och träbron, min kompis fick ett leende på läpparna och studsade upp och ner för att kunna se bättre bland trängslen. Bara några minuter efter skottet kunde man se John Hill i täten som närmade sig till den plats som jag stod på. John Hill passerade bron med folkmassans jubel hörande bakom sig, allt verkade så bra och jag visslade åt mannen som ledde tävlingen och vinkade med armarna. Då hörde jag något fruktansvärt obehagligt ljud, träbron gav vika under John Hills springare och folkmassan som hade jublat började istället ge ifrån sig överraskade skrik. Det kändes så ologisk när delar av träbron föll ner tillsammans med John Hill och hans häst. De andra deltagarna tvärstannade sina hästar och gjorde oförstående gester, klagade över varför de inte fick fortsätta. Dumbollar att de inte förstår. Tävlingen avbröts omedelbart och istället fick åskan underhålla den dagen. Stackars Johns fru Mrs. Hill nu får hon sörja i år, dessutom har de inga planer alls att återlaga bron, tragiskt.
/Jane Roland
skriven
hejj! spännande skrivet! jag blir helr: ojojojojoj jag måste läsa MER! :D
men nu har jag en sso blogg så kolla gärna in den;) men den är ny så jag har inte skrivit mycket.... <3