Mrs Hill
Kära dagbok
Dagen efter det stora Förlusten var dyster. Dagarna gick och folk började inse att det gick inte att komma över till andra sidan bron, många klagade över att de var tvungna att åka till sjös om de ville träffa sin familj eller om de hade något annat viktigt. Själv bestämde jag mig idag för att i resten av mitt liv bo i Skördebyggden (förr känd som Södra Jorvik) och fortsätta mitt studerande. Men, innan jag skulle ha åkt ville jag gå förbi Mrs. Hills hus och se hur det var fatt.
Jag knackade på Dörren till det vackra välskötta huset. Det tog ett tag innan Mrs. Hill öppnade, hon såg sorgset på mig och frågade vad jag ville. Min fråga lydde följande om hon ville prata med mig en sista gång innan jag åkte. Hon svarade ja. Mrs. Hill sa vänligt att jag kunde till och med stanna och dricka te, naturligtvis sa jag ja och satte mig vid bordet. Vi satt tysta länge tills hon lyfte upp huvudet - Hon var blek och verkade mer död än levande. Plötsligt brast hon ut i gråt och började förklara sin sorg till sin man. Hon pratade om hur de träffades, hur deras intresse för hästtävlingar fick deras kärlek att brodera ut sig, hur dom stöttade varan för att lyckas vinna det som en gång var omöjligt och hur hon nyligen hade bestämt sig att flytta till Figrove. Allvarligt lyssnade jag på den händelsefulla historierna. Man kunde tydligt se att hon hade förändrats på bara en natt och jag tyckte synd att gå miste om en glädjefylld person som aldrig gav upp. Efter någon halvtimme - som kändes som en evighet, ursäktade jag mig och gick till båten.
Två dagar senare fick jag reda på att Mrs. Hill var död. Hon hade dött av en hjärtinfajt, som kom antagligen på grund av hennes stora sorg. Jag beklagar mig djupt över förlusten och jag tänker gå med på Mrs. Hills och hennes makes begravning. Måste då åka Figrove så jag måste avbryta, vi ses antagligen snart.
//Jane Roland
