Deep core

 
 
Kära dagbok
 
9:de dec 1903 var det dags för min första arbetsdag hos Deep Core. Jag hade hoppats på att få vara på båten, men jag skickades till ett kontor nära intill gruvarbetsplatsen öster om Valedale. Men mitt stilla sinne sade mig att hellre vara vid en brasa än att få sjösjuka på vardag.
 
 
 
Och jag måste faktiskt hålla med D. Owen om att man får mycket för lite jobb. Dock ser jag inte samma ljus hos gruvarbetarna i grottorna. Att få se dom genom fönstret passera efter en lång arbetsdag, nedsmutsade, trötta och hungriga och med knappt 25 Js att försörja sin familj med. Det får mig att bli generad med tanke på hur lätt jag fick tag i ett väl befordrat jobb på mindre än tio minuter medan dom kan slita i 10 år för att bli befordrade.
 
 
Nu har det gått en vecka sisådär sedan D. Owen frågade mig. Och måste bara säga det: Jag klarar inte av mer.
Inte för att det var svårt att sortera alla de där papperna och att koka kaffe till min chef, utan av det dåliga självförtroendet för gruvarbetarna. Tänker faktiskt säga upp mig imorgon. Ja, och jag menar det!
 
Här avslutar jag mitt skrivande för idag. adjö.
 
//Jane Roland
 
 

Kommentera här: